Sommarrutiner för npf barn

 Mina barn behöver vila på sommaren. Skolan tar verkligen all energi de har och utan ett långt sommarlov tror jag inte att de skulle klara hela läsåret. Så därför är jag ledig hela sommaren så att barnen kan få vara ledig. Ibland får jag höra av andra vuxna att de är avundsjuka på att jag får 8-9 veckor ledigt på sommaren men det är inget jag ser fram emot. Det är en gåva till mina barn, för jag vet att de behöver det men för mig är det väldigt slitsamt.

När vi är hemma tillsammans så länge blir allas skillnader extra stora. I vardagen ser jag mycket likheter mellan familjemedlemmarna men på sommaren kräver alla så olika vardag, så olika sensorisk diet och stimulans. Dottern vill åka på utflykter, bada, göra saker, träffa folk och leka med mig hela tiden. Sonen vill mest bara sitta på sitt rum och tonåringen vill gärna hänga med familjen en stund av dagen i alla fall men inte om dottern är kaosig. Det gör att jag måste anstränga mig massor för att ge dottern tillräckligt med stimulans så att hon inte är för kaosig när vi ska göra saker med familjen.

Sommarrutiner för npf barn

Om vi släpper på alla rutiner börjar snart våra barn att må väldigt dåligt. Vi vet för vi har försökt. Våra barn hittar inte sina egna rutiner och faller inte in i sköna sommarmönster av sig själva, som jag tänker att neurotypiska barn gör. Istället kraschar de totalt efter två veckor och mår skitdåligt. Så ska ju inte ett sommarlov vara. 

Därför sätter vi numera speciella rutiner för sommaren och vi gör det tillsammans med de större barnen. Vi bestämmer när man ska gå upp på morgonen, på ett ungefär. När vi ska äta lunch och ungefär när vi ska göra olika aktiviteter. Samt såklart, när man ska gå och lägga sig. Det behöver inte vara samma för alla barnen, utan det viktiga är att man har tänkt ut en rutin och följer den på ett ungefär. 

Tonåringen går oftast upp redan klockan åtta-nio och äter frukost. Hela hens dag blir förstörd om hen inte äter frukost. Sonen vaknar när han vaknar och äter oftast inte frukost, utan första maten blir lunch som vi äter redan klockan 11. Det funkar fint för honom. På förmiddagarna sköter alla sig själv och gör det de tycker är roligt. 

Efter lunch brukar vi göra något tillsammans och passa på att vara ute. Jag har en hård regel och det är att man måste gå ut och röra på sig en stund varje dag. Barnen tycker att det är helt okej, särskilt om vi leker något tillsammans. En timmes kurragömma, cykeltur, vattenkrig eller vad det nu kan vara brukar höja allas humör. Sedan behöver alla in i sin egen bubbla igen, utom lillasyster som vill att jag ska fortsätta att göra saker tillsammans med henne. 

Ibland gör vi något tillsammans efter middagen också, ibland inte. Dottern går och lägger sig ganska tidigt så jag lägger mig klockan tio för att orka med nästa dag. Då går också sonen och lägger sig. Tonåringen som är väldigt kvällstrött brukar försöka lägga sig vid halv tio. 

Schemat ser alltså ut ungefär så här: 

7-11 Gå upp, ät frukost (för vissa) och gör egna projekt

11-12 Lunch

12-13 (14) Gå ut och var social med familjen eller åk på utflykt

14 Mellis

15-17 Egna aktiviteter

17-18 Middag

18-19 ev göra något med familjen och i alla fall gå ut igen

19- Läggdags Egna aktiviteter

19 Läggdags lillasyster

21 Läggdags tonåringen

22 Läggdags föräldrar och sonen

Det är inte en detaljplan utan mer en struktur för dagen där alla vet vad som gäller. En struktur som jag tror att många tonåringar hittar själva under en sommar men för våra barn är det viktigt att veta vad som förväntas av en varje dag. Vi ser till att alla har mycket tid för vila och återhämtning. Att alla äter bra och rör på sig. För det är grunden för att alla mår bra. 

Aktiviteter och utflykter

Att ibland lämna hemmet och göra något annat är ett bra sätt att få mindre rastlösa barn, även i vår familj. Eller som sonen brukar säga: Jag vill ju inte vara hemma hela veckan! Utflykter låter både dyrt och energikrävande men det behöver inte vara det. Packa en matsäck och cykla en liten bit. Stanna på en fin plats och fika. Det kostar nästan ingenting. Vi cyklar till stranden eller klättrar upp i bergen men för er kanske det är helt andra aktiviteter som fungerar. Ibland gör vi också större utflykter, som åker på museum, lekland, vattenpark eller något annat men oftast försöker vi göra mindre saker för att det sliter mindre på barnen (och föräldrarna). 

På sommaren behöver tonåringen (och jag) att det är en aktivitetsdag och sedan två återhämtningsdagar, alltså hemmadagar. Då mår vi som bäst. Dottern vill ha utflykt varannan dag, så oftast får jag inte mina två hemmadagar utan måste ge mig iväg med henne, annars blir hon så uttråkad.