Anpassningar i skolan för barn med adhd och autister

-

Skolan idag är utformad för att passa neurotypiska barn, majoriteten, och ofta funkar den väldigt dåligt för neurodivergenta barn. Det är en av de stora anledningarna till att diagnoser bland barn ökar. Man behöver helt enkelt diagnosen för att få rätt hjälp i skolan. Men skolan är skyldiga att anpassa undervisningen så att den passar alla individer, även utan diagnos. 

Mina barns skola

Jag säger ofta att ingenting på denna jord skulle få mig att flytta mina barn till en annan skola, för barnens skola är otroligt duktiga på att jobba med barn som har svårigheter. Och det barnens skola gör som jag tycker är bäst, är att de jobbar proaktivt istället för reaktivt. De väntar inte tills barnen mår så dåligt att de inte går i skolan längre. De sätter in insatser så fort de börjar se problem. Det visar sig också i statistiken för nästan alla på skolan går ut nian med godkänt i alla kärnämnen. 

Med tonåringen har jag stött på det här arbetet personligen. Skolan lyssnar på vårdnadshavare och plockar upp signaler som bara syns hemma. Som att jag säger att barnet är helt slut efter skolan och inte orkar göra någonting alls på kvällar och helger. Så ska det inte vara, säger skolan och börjar jobba på anpassningar. Man jobbar väldigt nära med elevhälsan och har kurator för samtal. Skolan hjälpte mig även att ligga på BUP för att få hjälp. 

Anpassningar

Vilka anpassningar kan man då få? Ja, ganska många faktiskt. De här har min autistiska tonåring som går i åttan:

  • Får ha musik i brusreducerande lurar på lektionerna.
  • Får ha sin mobiltelefon på lektionerna (för att kunna spela musik)
  • Lärarna ser till att skriva mycket på tavlan eftersom tonåringen inte hör vad de säger under genomgången
  • Får sitta i grupprum när hen inte orkar sitta i helklass 
  • Läraren kontrollerar efter genomgång att tonåringen vet vad hen ska göra och när projekt ska lämnas in
  • Får lämna lektionen när som helst om hen inte orkar längre
  • Slutar klockan 14 varje dag
  • Har ingen träslöjd, bara syslöjd
  • Eget omklädningsrum på gympan
  • Önskekost i matsalen
  • Får göra grupparbeten själv om hen vill
  • Får svårare uppgifter om hen ber om det
  • Får utökad tid på projektarbeten om hen ber om det
  • Får ligga i vilorummet om hen är för trött 
  • Hörövningar (engelska och tyska) görs enskilt i grupprum
  • Visar att hen kan simma 200 m ensam med läraren i ett tomt badhus. 
  • Klassen har hemklassrum där de flesta lektioner hålls i samma klassrum.
  • Skolan arbetar väldigt läxfritt och nästan allt arbete görs på skolan 
  • Eftersom allt arbete finns på internet behöver hen inte komma ihåg att ta hem några böcker eller papper när något ska göras hemma
  • Lärarna är väldigt duktiga på att fånga upp om tonåringen inte klarar av något och hjälpa hen att komma rätt. Exempelvis på gympan där koordinationen kan vara ett problem.  

Det går bra för min tonåring i skolan. Hen har inga inlärningssvårigheter och hens bästa ämnen är kärnämnena. Det svåraste med skolan är alla ljud och det sociala, som dränerar hen helt. Anpassningarna är alltså gjorda med de förutsättningarna. 

Kommentera gärna och berätta om ni har några anpassningar som funkar bra för er som jag inte tagit upp.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför är skolan så svår för npf barn?

-
Bild
Jag älskade skolan och fortsatte att studera tills jag var nästan 30. I skolan fungerade jag på ett sätt som jag inte fungerade i arbetslivet sedan. Höga betyg, om än spretiga och hög utbildning har jag. Även maken klarade skolan bra, med spretiga betyg. Men jag är inte så säker på att det gått lika bra för oss idag. Skolan ser nämligen väldigt annorlunda ut idag än den gjorde när vi gick i skolan. För det första är klasserna större. 32 barn är det i sonens klass i åk 6. Vi var 25. Klassrummen har inte blivit större men de är nästan alltid två lärare i samma klassrum för att hålla ordning på eleverna. Fler personer i klassen innebär fler relationer att hålla reda på och mer ljud när man ska lyssna och sitta och jobba. Det är väldigt svårt att hantera för barn med npf  Kraven har också blivit större i skolan. Man får betyg tidigare och redan i mellanstadiet ingår det i betygskriterierna att man ska kunna analysera och motivera sina svar. Barn med adhd mognar ofta lite långsammare än...
Läs mer

Första diagnosen

-
Bild
"Ingen i den här familjen är normal" , brukade jag säga till tonåringen när hen gick i lågstadiet. Det var långt innan vi kände till vad npf egentligen innebar och ingen identifierade sig som neurodivergent. Hur skulle vi kunna göra det? Det väldigt komplicerade ordet hade vi aldrig hört. ADHD var väl pojkar som sprang runt och slogs och inte lärde sig nått i skolan och autism innebar väl att man var nästan ickeverbal och gick i anpassad skola? Inte mina barn som låste in sig på toan och grät för att alla barn var så snoriga eller som inte kunde städa sitt rum.  När mitt äldsta barn kraschade totalt i mellanstadiet, började dunka huvudet i väggen och skrikande springa ut från lektionerna började en resa som fick mig att omvärdera det mesta i mitt liv. Efter många års kamp fick tonåringen en autismdiagnos men då hade vi redan anpassat våra liv efter den verkligheten. Tonåringen har alltid varit känslig, redan som bebis men det tyckte inte jag var så konstigt. Jag har också all...
Läs mer