Hur ska vi överleva det här?

 Det var sonen som sa det först. De hade pratat om adhd i skolan och vad det innebär och på vägen hem från fotbollsträningen listade han alla i klassen som han trodde har adhd, och vem som troligen fått medicin som funkar. Sist i listan nämnde han sig själv:  "och så tror jag att jag har adhd!".  Makens svar var självklart för en odiagnostierad förälder: "Nä, du är bara som mig. Jag var precis som du när jag var liten. Det går över!" .  Jag var inte lika säker. Impulskontrollen var trots allt noll och även om han aldrig slogs i skolan så slog han sin pappa och storasyskon ofta, även om det började gå över vid det här laget. Det som gjorde mig skeptisk var att sonen kunde sitta i timmar och bygga lego och starta stora projekt. Han hade också väldigt lätt för att lära sig. Men vi hade också väldigt mycket problem. Så en dag stod jag och pratade med en mamma på fotbollsmatchen. Hon berättade att hennes äldsta barn precis fått en adhd diagnos och sedan beskrev hon sitt ...

Många autister eller kanske alla vad vet jag, stimmar för att reglera känslor, uttrycka känslor och må bra. Att stimma kan vara en mängd olika saker som upprepade ljud, handrörelser, ben som skakar, upprepa ord, gunga med kroppen, snurra med håret eller bita på kläder. Eller något helt annat. Även barn och vuxna med adhd stimmar. Kanske genom att snurra på en gummisnodd i fickan eller röra sig på ett mer synligt sätt.  Att stimma är viktigt för både autister och de som har adhd. Det hjälper en att uttrycka sina känslor, hantera omgivningen, lyssna och i vissa fall även att kommunicera men det stör omgivningen enormt. Alla med adhd och alla autister har säkert fått höra att de måste vara still och lyssna, varpå svaret borde vara: "Vilket vill du att jag ska göra? För jag kan inte göra båda." Det går inte att vara still och lyssna samtidigt, på något sätt måste man få stimma för att fungera.  För mig var det en viktig del av att börja må bättre när jag lärde mig om autistisk k...