Resor med autistiska barn och barn med adhd


Sommaren innebär en paus från vardagen, på gott och ont. Mina barn är oftast helt utmattade efter ett långt läsår och behöver väldigt mycket tid för återhämtning. Oftast tar det två veckor innan de kommer in i sommarlunken och kan börja slappna av och sedan är vi ofta hemma i en månad för att vila. Efter en månad hemma med bara små utflykter börjar dock barnen bli lite uttråkade och då är det dags att åka på semester. 

 Att åka på semester ska ju vara kul. Jag tycker att barnen ska få nya upplevelser och nya intryck. Det är ett sätt att utvecklas. Jag vill också att barnen ska ha roligt och helst att jag ska ha roligt, i alla fall små stunder. För vår familj är att åka på semester väldigt påfrestande. Nya rutiner, ny mat, nya människor och platser är kul men samtidigt jobbigt för alla i familjen. För att semestern ska bli så lyckad som möjligt försöker jag därför att planera noga. Ja, där kom det igen. Planerandet.

Att åka på semester innebär en massa olika val som måste göras. När man gör dessa val som förälder till barn med npf så behöver man fundera extra mycket inför alla val. Det första valet är vart man ska åka. Här gäller det att vara ärlig med sig själv om vilken familj man har. Vad orkar just den här kaosiga familjen med och vad tycker den om att göra? För oss är det bäst att göra något som är ganska känt, alltså att resorna liknar varandra i formen. Vi åker helst tåg till en svensk stad, går på nöjesparker och museum, åker kollektivtrafik och bor på hotell. Eller hyr en lägenhet. I somras hyrde vi en stor lägenhet mitt i Göteborg. Det tyckte barnen var toppen. Alla fick sitt eget rum och man kunde äta sin vanliga frukost (istället för att försöka hitta nått på hotellfrukosten). Den här lägenheten blev vår trygga plats och när de stora barnen var trötta kunde de stanna själva i lägenheten en stund. Andra gånger åker vi till en annan stad, men formen är den samma.

Så funkar det bäst för vår familj men för andra kanske det passar bäst med solsemester eller hyra en stuga. Kanske husvagnssemester där man har huset med sig kan ge en extra trygghet? Tänk på var och hur er familj skulle kunna klara sig bra helt enkelt.

Nästa val är hur länge man kan vara borta. För oss är det ungefär tre dagar på resmålet och 2 resdagar. Mer än så orkar vi inte. Orkar jag inte. Familjen får en zombiemamma som bara drar runt och inte klarar av att fatta några beslut. 3 dagar, sen är det dags att åka hem. För andra kanske det är bättre att vara borta länge. Hellre två veckor än en för det tar flera dagar för barnet att anpassa sig till den nya platsen och efter den första jobbiga perioden kan man sedan slappna av och ha kul. Här får man experimentera och se vad som funkar bäst för er.

När vi reser behöver vi ha lagom med aktiviteter. Att bara hänga på stranden funkar inte alls för våra barn, eller inte för mina stora barn i alla fall. De blir uttråkade och får panik. Istället åker vi på museum och andra aktiviteter blandat med vila i lägenheten vi hyrt. Vi äter sushi och hamburgare, det är safe foods för de äldsta barnen. För er kanske ni behöver mer aktiviteter eller mindre. Tänk efter.

Hoppas att ni får en fin sommar. Nu tar tar jag ledigt till andra veckan i augusti och gör mitt bästa för att ha en bra sommar tillsammans med barnen. Håll ut, bryt ihop och försök njuta av de lugna stunderna, om du får några. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför är skolan så svår för npf barn?

Anpassningar i skolan för barn med adhd och autister

Första diagnosen