Kan man få barnen att äta fler saker?

När man har väldigt matkinkiga barn vill man verkligen utöka mängden mat de äter. Jag vet. Det är väldigt lätt att man börjar tjata om att de ska smaka saker, tvinga dem att ta en tugga och i alla fall pröva. När det kommet till autistiska barn är det här ingen bra idé. Det har jag lärt mig den hårda vägen. Tonåringen började hulka och gråta om man försökte tvinga i hen mat. Men det finns andra sätt att utöka mängden acceptabel mat, även om det tar väldigt lång tid. 

För det första, försök bara förändra matvanor när barnet mår riktigt bra. Inte när de är nedtyngda av skolan, inte när de är sjuka, deprimerade och inte har kontroll på sina känslor. När barnet mår dåligt är det läge att bara servera samma mat som man vet att de kommer att äta. Välj en period när det är lite lugnare och barnen har utrymme för förändringar. Jag vet att det känns som att det aldrig kommer att komma en sådan period men med tiden kanske ni får hjälp, hittar medicin som fungerar och även npf-barn mognar med tiden. 

Tills det händer, låt barnen äta det de klarar av att äta. Du är inte dålig som bara serverar chicken nuggets om det är allt barnen äter! Du är en bra förälder som ser till att ditt barn får i sig näring. 


Låt barnen vara med

När tiden är optimal kan du testa att låta barnen vara med och laga en del av maten. Ibland gör det att de med tiden blir mer intresserade av mat och kan tänka sig att smaka på fler saker. Det tar dock tid, så ligg inte på och pressa dem att testa olika saker när ni lagar mat utan hoppas att vara med och tillreda maten ger ett intresse.

Ett sätt att få barnen att äta fler grönsaker, frukter och bär är att odla dem själv och låta barnen vara med. Jag odlar väldigt mycket grönsaker eftersom det är mitt stora intresse och barnen äter så mycket fler och mer grönsaker när de kommer direkt från trädgården. Dels smakar mina hemodlade grönsaker mycket bättre än de man kan köpa i affären, dels har de sett grödorna växa från frö till färdig grönsak och det gör att barnen blir mer intresserade och benägna att smaka. Om du nu tänker: Hur f-n ska jag hinna odla också med allt annat jag måste hålla koll på? så förstår jag dig. Men det behöver inte vara så komplicerat. Om du har någon liten jordplätt eller en balkong kan du t.ex. köpa ett 6-pack smultronplantor och plantera i något. Smultron är superlätta att odla, sköter sig själv och ger bär hela sommaren. Kanske vågar barnet smaka på ett av de röda bären när de får ta dem direkt från plantan.

 

Sätt ihop nya kombinationer av sådant som barnen gillar

Ett sätt jag ofta använder för att utöka antalet rätter som mina barn äter, är att ta något de gillar i ett sammanhang och försiktigt sätta det i ett annat sammanhang. Tacofärs är gott när man äter tacos, då kanske tacofärs kan funka i toast? Eller i pitabröd? Ganska lika men inte samma. Och om man kan äta kebab i pitabröd funkar det nog på pizza också, kanske. Det är ett försiktigt sätt att utmana smaklökarna och få barnen att utöka sina preferenser. 

Genom att ta små steg är det lättare för barnen att acceptera maten. Kebab äter tonåringen med vitlökssås och annanasbitar. När vi testade kebab på pizza gjorde vi pizzabotten med pizzasås och la kebab ovanpå. Efter gräddning tillsatte vi annansbitar. Då var rätten tillräckligt lik men ändå något nytt och tonåringen kunde äta det. 

Laga mat du tycker om till dig

Mitt sista tips är att laga mat som du tycker om till dig själv, trots att du bara serverar korv till barnen. Genom att laga mat till dig själv fyller du hemmet med dofter som just nu kanske hatas av barnen men som med tiden kommer bli en del av hemmet. En dag kanske de vågar sig på att prova något även om det inte känns så när de håller för näsan när de kommer in i köket och skriker: Vad är det som luktar? 

Tonåringen kom glatt hem från hemkunskapen en dag och hade provat bacon. Det visade sig att hen länge tänkt att bacon luktar så gott och så en modig dag vågade hen prova. Nu är bacon en av favoriterna och vi äter pasta med bacon minst en gång i veckan. Toppen! Soja har en liknande utveckling då hen aldrig åt soja till sin sushi men efter många år av att det doftar soja vågade hen prova och tyckte om det. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför är skolan så svår för npf barn?

Anpassningar i skolan för barn med adhd och autister

Första diagnosen